RSS

Etikettarkiv: svensk litteratur

Svara om du hör mig

En av fördelarna med e-böcker och läsplatta är att man slipper vänta på böcker när man är nyfiken på fortsättningen av en bok-  om den har kommit ut så klart.

En av nackdelarna med e-böcker och läsplatta är att man inte får gå och längta efter att få hem en efterlängtad fortsättning av bok eller bok som finns som e-bok.

För visst är lite av det roliga att läsa om och längta efter böcker som kommer. Lite samma sak som med tv-serier, helt ärligt är det inte alltid som man väntar tills avsnitten kommer på tv…

Inte för att det här är en sådan superhajpad bok, men ändå, från att jag lyssnade klart på ljud-bok och blev sugen på att läsa nästa bok av Ninni Schulman och hade den läsklar i läsplattan tog det inte lång tid. Svara om du hör mig är tredje boken om journalisten Magdalena Hansson och poliserna Petra och Christer. Det är älgjaktstider och Petra är med i ett jaktlag som har haft ett jaktpass i Uvanås, när de samlas efter ett par timmar saknar en av jägarna som hade med sig sin 14-åriga dotter. Efter ett tag hittar de den försvunna jägaren skjuten, och eftersom ingen vill kännas vid skottet som hördes, fattas det fort misstankar om att det inte är ett vådaskott. Dessutom är jägarens dotter försvunnen.

Det blir en spännande jakt på mördaren, och Magdalena intresserar sig för fallet, och kommer farligt nära sanningen.

Svara om du hör mig var snabbläst och spännande, som tidigare så gillar jag mixen av deckargåta och utvecklingen av huvudpersonernas relationer och liv.

Svara om du hör mig

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 31 mars, 2014 i Uncategorized

 

Etiketter: , ,

Pojken som slutade gråta

En genomgång av bibliotekets ljudbokshylla med MP3 gav till resultat att jag kom hem med en helt ny bekantskap, Ninni Schulman har jag inte läst något av tidigare. Så Pojken som slutade gråta var min första bekantskap med Ninni Schulmans böcker och karaktärerna. Pojken som slutade gråta är andra boken om journalisten Magdalena och polisen Petra med flera. Som i så många andra deckarserier så är det spänning blandat med vardagsrealism, vilket ofta fungerar bra – följa huvudkaraktärernas privatliv blir en spänning i sig i läsandet.  Själva deckarstoryn var även den spännande 🙂 Hagfors har drabbats av flera anlagda bränder, eftersom sambandet mellan brändernas offer inte är helt självklar lever alla i skräck – rädsla för brand är en gammal och befogad rädsla. Att jag ”missade” första boken gör inte så mycket för sammanhanget då det är mycket referenser tillbaka till vad som hände då, däremot blir jag nyfiken vad som händer med karaktärerna efter att Pojken som slutade gråta tar slut, så jag har faktiskt laddat ned den fortsättande boken till min Letto läsplatta.

Pojken som slutade gråta

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avlider en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.

Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en ny, stor utmaning medan den lilla värmländska staden lever i skräck.

Magdalena Hansson dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang djupt personligt. Och mycket riskabelt.

 
1 kommentar

Publicerat av på 29 mars, 2014 i Uncategorized

 

Etiketter: , , , ,

Boktips 6-9 år, Jakten på Jack

Jag och sonen (7år)  har hittat en ny bokserie som vi båda tycker väldigt mycket om. Vi skulle låna Megakillen men det fanns inga inne, så då hittade vi den här bokserien av samma författare: Jakten på Jack av Martin Olczak & Anna Sandler, som finns i fyra delar – och sedan följs av en fristående fortsättning Spådomen om Jack. (som hittills har kommit ut med en del, andra är på väg!) Vi läste i morse i första boken av Jakten på Jack – Trolldom i Gamla stan, men det var så spännande att sonen så rart bad om ”bara ett kapitel till” så till slut hade vi läst ut de båda första delarna – Vålnader på Vasaskeppet är del två – som vi hade lånat hem från biblioteket. Och nu har jag just lånat hem tredje boken som E-bok till min Letto läsplatta.

Jack är 10 år och föräldralös och bor omväxlande på barnhem eller hos släktingar (som inte är så snälla), nu kommer han till Stockholm för att bo hos någon släkting över sommaren. Orolig över vem det ska vara blir jack överlycklig när han märker att det är hans moster Betty. Tillsammans åker de på hennes motorcykel till familjens verkstad för trasiga brödrostar – där inga brödrostar blir lagade.. Snart hamnar de i ett spännande äventyr för att försöka lösa mysteriet med Jacks föräldrars försvinnande och försöka hitta igen dom, dessutom kommer Jack snart på att han är trolldomskunnig. Jack får möta många mystiska varelser, vättar, dvärgar, varulvar, jättar, några snälla, de flesta inte. Mycket spännande är det och texten flyter på bra, extra roligt är att berättelsen utspelar sig i (åtminstone lite) bekanta miljöer. Vi var i Stockholm i somras så sonen känner igen bilder och beskrivningar av vissa områden i Stockholm, tex Gamla stan, Gröna lund och det är alltid roligt att känna igen sig. 🙂

Jakten på Jack

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För några timmar sedan trodde inte Jack Nilsson på sagoväsen. Nu jagas han genom Stockholm av varulvar, bergstroll och andra skrämmande varelser ur den svenska folktron. Till sin hjälp har han moster Betty och vätten Rurik. Och så trolldomsboken förstås. Boken skrevs av Malin Matsdotter, den sista häxan, innan hon brändes på bål år 1676. Nu, mer än trehundra år senare, använder Jack samma bok för att hitta sina försvunna föräldrar.

Jakten på Jack är en äventyrsserie i fyra delar av Martin Olczak och Anna Sandler, paret bakom succéböckerna om Megakillen.

———————–

Lyssna på Bettys favoritlåtar i Spotify.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 mars, 2014 i Uncategorized

 

Etiketter: , , , , ,

Den nya människan

Det föds färre och färre barn i Sverige och i världen, och så småningom avstannar det helt, det föds inga barn längre. Nyheterna har rapporterat om risker för fertiliteten och hälsan.  I ”Den nya människan” får vi en effektfull mix av nyhetsrapporter, text och forskningsrapporter om Den nya människan.

20130919_090258

20130919_090228

När de nya barnen börjar födas är alla lättade, men snart börjar man misstänka att De nya barnen inte är som alla andra. De leker eller kommunicerar  inte, och de beskrivs närmast som autistiska högfungerande, även om ”rapporterna” konstaterar att de inte är autistiska eftersom det bara är så de är. När barn från den ”tidigare generationen” kommer nära  ger de nya ifrån sig ett surrande ljud som alla tar som en varning. Rakel – som är bokens huvudperson – råkar döda ett av de nya barnen när hon är barnvakt. Det visar sig att de nya barnen inte är helt passiva när de träffas i grupp…

20130919_090313

Efter så lång tid utan att några barn har föds så är de nya barnen efterlängtade och behövda – välfärden kräver att barn föds som kan ta hand om de som blir gamla, sjuka osv. Men, det visar sig att även om de nya barnen utvecklas snabbt och tidigt kan börja arbeta, så visar det sig samtidigt att de bör hållas borta från det övriga samhället. I samband med det kommer Rakel att arbeta nära de nya barnen i ett projektarbete, vilket slutar med att hon i skräck panik och ångest flyr. Men något händer som tvingar Rakel att reflektera över hur de nya barnen nu behandlas – och agera.

Den nya människan var snabbt läst, särskilt eftersom jag sträckläste den 🙂 något som går bra när texten ”lättas upp” med tidningsnotiser etc. och, ja boken är relativt kort, vilken i sig inte ger utrymme för mycket personbeskrivningar. Det kan jag tycka är lite synd, det tar lite för lång tid innan jag ”lär känna” huvudpersonen, samtidigt så fungerar det ändå, och det tror jag beror på att den känns journalistiskt skriven. (och när jag snabbkollar nu så förstår jag det, då författaren Boel Bermann har journaliströtter)  Det är spännande, engagerande – jag som mamma till fyra kan verkligen leva mig in i hur jag skulle känna och reagera om det inte föddes fler barn. Vilken sorg, skräck och panik! Nu är det måååångaaa år 😉 kvar innan det är aktuellt, men självklart vill jag ha barnbarn en dag. – och en riktigt otäck dystopi, men i huvudsak på det känslomässiga planet även om det är med en och annan otäck scen. Tyvärr så blir jag besviken på slutet, det känns lite.. som att hon inte fick ihop det helt.

20130919_090220Swedish zombie har en recension som väl beskriver andemeningen av Den nya människan.

Bermann intar en starkt humanistisk hållning då hon skildrar hur de nya barnen hanteras och Rakels monomytiska resor. För det är just genom Rakels ögon vi får följa både hur hemsk situationen blir världen över och samtidigt hur kärleken till ett barn kan förändra en människa. Slutet är aningen forcerat och innehåller några slumpvisa inslag av den sorten som Liza Marklund gjort till sitt varumärke. Sammantaget är ”Den nya människan” en stark debut som samtidigt gör mig kluven.

Bok-tokig har också fått hem den och skriver bland annat:

Låt mig bara inleda med en applåd till Boel Bermann, världen behöver definitivt fler dystopier och fler svenska författare. Bermann, du slog två flugor i en smäll!
Inte nog med att detta är en dystopi som delvis utspelar sig i Sverige, det är en riktigt bra dystopi dessutom! En dystopi vi inte har läst förut, en dystopi vi inte förutsåg. Bermann har verkligen lyckats vara nyskapande, hon har skapat en värld vi inte kunde skapat själva. Jag älskar det!

Den nya människan av Boel Bermann, 205 sidor.  recex e-bok, från Kalla kulor förlag

Den finns att få tag i på biblioteket (kanske inte alla…) och Adlibris och Cdon och Bokus

 
1 kommentar

Publicerat av på 19 september, 2013 i Uncategorized

 

Etiketter: , ,

Storjöodjuret

Idag var den första dagen då det riktigt kändes att ”nu är det vår!” Jag skulle jobba, men min brukare var borta idag, så därför fick jag ha tillgänglig tid. Dumt att bara sitta och ha tråkigt, så jag tog med mig boken jag just hade börjat på under helgen – Storsjöodjuret av Jonas Moström – och min iPad. Den senare var onödigt att jag tog med, jag tog aldrig upp den ur väskan. Däremot Storsjöodjuret… satte mig ute i solen och njöt av värmen, trots att det blåste så var det skönt ute, vad fort det vänder, bara före helgen var vindarna riktigt kalla och jag använde vinterjackan när jag var ute. Idag åkte först tjocktröjan av, sedan jackan, och slutligen satt jag och önskade att jag hade haft kjol på mig. Vad jag försöker komma fram till är att det var en härlig vårdag (som jag/vi fick lite försmak av igår då det blev fint på eftermiddagen, på tiden! vi brukar kunna ha utekalas ute när sonen fyller år), och det var helt underbart att sitta ute i solen och läsa. Passande att sitta och bli varm och svettig av solen då boken utspelar sig under sommaren och det är varmt svettigt i boken med. 🙂 Precis lagom till att det var dags att logga ut och åka hemåt så hade jag läst ut Storsjöodjuret.

storsjöodjuret2

Så, i stort sett på en dag läste jag ut Storsjöodjuret (hade bara börjat med inledningen före), och det var högt tempo, oväntade och väntade händelser men ett aningens frustrerande slut, jag vill ha tag på nästa del snarast så jag hoppas att Jonas Moström sitter och skriver flitigt nu.

Jag kommer ihåg mitt första möte med Johan Axberg och Erik Jensen, då lyssnade jag på första boken Dödens pendel för den följde med PC för alla. Sedan dess har det hänt mycket för Johan och Erik och de andra och det känns nästan som att jag känner dom nu när vi är framme vid den åttonde boken i serien. För mig är det verkligen en perfekt mix av deckare och relationer, det är spännande på två plan, jag blir frustrerad över farmor Rosines hemlighetsfullhet och irriterad på Erik och Sara (mest på Sara faktiskt).  Med Storsjöodjuret har Jonas Moström lyckats! och särskilt när Johans farmor Rosine är inblandad, och det på sätt Johan aldrig hade kunnat tänka sig. I övrigt är ämnet väldigt aktuellt med Jamtlands Drabanter och främlingsfientlighet. Det flyter bra och är lättläst och trevlig läsning, jag gillar den mycket, men så är jag lite fast för personerna i sig också 🙂 och att jag lite känner mig hemma i miljöerna, inte riktigt hemmatrakter för mig men mer hemma än tex Gotland eller Marstrand som jag aldrig har sett annat än på bilder. Östersund och Sundsvall har jag åkt igenom och även besökt kort så känner mig lite mer orienterad och hemma i miljöerna.

Storsjöodjuret var ett recensionsexemplar från Lind & Co – tack! 😀

Boken finns att köpa på AdlibrisBokus  med flera, eller besök ditt bibliotek 🙂

Jag brukar inte sätta betyg, ska hitta på en bra skala, har börjat sakna betyg själv, så kommer att ge ett betyg nu, och det landar på…

8/10

storsjöodjuret1

Om boken inklistrat från bokinformationen:

Sommaren efter att tre ungdomar påstår sig ha sett storsjöodjuret under Frösöbron ökar antalet observationer av odjuret lavinartat. Massmedias intresse är stort och Östersunds kommun bestämmer sig för att bygga ett odjurscenter i samarbete med sin tyska vänkommun och en affärsman vid namn Max Müller. Det leder till kraftiga motsättningar med en hemlig grupp som kallar sig Jamtlands Drabanter, som ser som sin främsta uppgift att motarbeta utförsäljningen av bygden och den invandring som riskerar ta jobb och mark från lokalbefolkningen.

I Sundsvall behandlar läkaren Erik Jensen en kvinna som ramlat i vattnet efter en kväll på kasinot. När han får ett anonymt sms som säger att kvinnans fall inte var en olycka kontaktar han sin vän, kriminalkommissarien Johan Axberg, och börjar även själv att snoka i fallet.

Johan, som just påbörjat sin pappaledighet, överlåter ärendet till sina kollegor och bestämmer sig för att fortsätta njuta av sommaren med sin son. Men när en kollega vid Östersundspolisen ringer och berättar att Johans farmor hittats brutalt nedslagen i sin lägenhet, tar han med sig sin son och reser dit. Polisens teori är att hans farmor blivit rånad av en öststatsliga, men Johan gör en rad upptäckter som pekar på att hon är inblandad i något han aldrig hade kunnat drömma om.

Storsjöodjuret är Jonas Moströms åttonde bok i den framgångsrika serien om läkaren Erik Jensen och kriminalkommissarien Johan Axberg och de övriga karaktärerna vi fått lära känna genom böckerna.

JONAS MOSTRÖM är författare och läkare. Han debuterade 2004 med thrillern Dödens pendel. Uppföljaren Svart cirkel kom år 2006 och blev hans genombrott med över 50 000 sålda exemplar. Sedan dess har Moström även nått framgångar med böckerna Rymd utan stjärnorMirakelmannenEvig eld och Stryparen.

Andra som har läst:

Lottens bokblogg:  Omdöme: Lättläst deckare i Jämtlandsmiljö med främlingsfientlighet i fokus.
Betyg: 3+

 
1 kommentar

Publicerat av på 6 maj, 2013 i Uncategorized

 

Etiketter: , ,

Sommarskänsla och spänning i Barnkolonin.

Jag fick hem Barnkolonin från Rabén och Sjögren, vilken jag har läst med nöje, fast jag hade nästan önskat att jag hade sparat den till i sommar, det hade förhöjt känslan och spänningen ett par snäpp!  Sommar, mystiska händelser, spöken, myggor, skog, bad i sjö, mys på strand, dyka i vattnet från klippor, ro båt, klia myggbett, mystiska ljud, otäcka händelser i historien, vargar, djurkranier, källare…. = ordentligt med sommarkänsla blandat med spökhistoria = den perfekta sommarlovsboken – om man vågar ligga på stranden och läsa den!

wpid-20130408_152225.jpg

Joels föräldrar har köpt ett vandrarhem som de håller på att renovera – som ni kan gissa så har vandrarhemmet varit en barnkoloni. Joel och hans syster Agnes – som inte alls är glad att lämna staden för att bo så långt från allt och alla och hemska tider, dålig mobiltäckning 😉 – får hjälpa till genom att passa sina små tvillingsyskon Max och Hanna. Agnes är som sagt inte glad åt att flytta dig, men Joel försöker se det positivt  det är sommarlov och nedanför vandrarhemmet ligger det en sjö där de kan bada – sämre kan man ha det :).

Första dagen tar Joel sin nya cykel och tar en upptäcksrunda kring vandrarhemmet, en bit bort fastnar cykelns i gammal taggtråd, när han försöker dra loss taggtråden från marken drar han upp ett djurkranium från en varg, coolt! det tar Joel hem och ställer i ett skåp  i vandrarhemmet. Bakanför vandrarhemmet möter Joel en man som lagar en bakdörr och tackar Joel. Inget konstigt med det, men snart börjar det bli mystiskt kring både kraniumet och mannen. Mysrysigt blir det….

Författaren – Kerstin Lundberg Hahn – växte upp i Västerbotten, och jag tror det är därför som hennes beskrivningar av vandrarhemmet/barnkolonin och området därikring verkligen får mig att känna det som att jag har varit där. Jag ser allt tydligt framför mig, hör nästan myggsurret, känner kliet av myggbett, så när mystiken stiger – det blir spännande! Tänk er då om jag hade legat och läst boken på en strand i Västerbotten – jag undrar så om jag ska låta mina mellanbarn  läsa den på stranden i sommar, då skulle de få spänning på hög nivå!

Barnkolonin finns att köpa hos Adlibris och Bokus, bland annat, eller gå till ditt bibliotek 🙂

 

Recensionsex från Rabén och Sjögren – Tack! 🙂

205 sidor

uHc

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 april, 2013 i Uncategorized

 

Etiketter: , , ,

Fågelbarn

I början av förra veckan lästa jag ut Fågelbarn av Christin Ljungqvist – ännu en bok som mer eller mindre sträcklästes (i mån av tid…;)) , jag hade tänkt skriva recensionen direkt men hela förra veckan hade jag huvudvärk, så jag prioriterade soffläge och vila. Fågelbarn utspelar sig efter Kaninhjärta (som jag inte har läst) men är helt fristående, men vad jag förstår förekommer Hanna i den som biperson. Men i Fågelhjärta är det Hanna som är i centrum. Jag kommer inte att själv skriva någon direkt sammanfattning av handlingen, utan ska istället försöka komma med lite tankar och åsikter kring Fågelbarn.

Tidsperspektivet i Fågelbarn växlar mellan nutid och uppväxttiden, och jag tycker växlingarna är logiska och lätta att hänga med i, och upplagda på ett sådant sätt att jag bit för bit för delarna till hela pusslet (även om jag sitter och anar och gissar tidigare:) ) och bygger upp spänningen. Det ges mycket utrymme att reflektera kring ondska – kan någon födas som ond/elak och hur mycket påverkar bemötandet barnet får.

Utfärdar lite spoilervarning och spånar vidare…

Jens beter sig som urtypen för det ”elaka/onda barnet” han river sönder, skadar och dödar smådjur, och skrämmer sina småsyskon. Mamman hanterar det inte alls tycker jag, och pappan, ja han tar till sin styrka och makt för att hantera det – dvs inte så bra… – Och hålla skenet uppe till varje pris! så pass att de ljuger om och för sina barn om sanningen om det hemska som hände Samuel. Ja, och om Hanna och det hon ser, hon ser nämligen ”spöken” och hennes händer blir ibland varma och drar hon mot föremål som har historier att berätta. Något (främst) mamman inte alls gillar, att Hanna hittar på historier så där…. Det blir till en stor börda för Hanna, men hon visar sådan styrka och lyckas frigöra sig utan att bryta.

Fågelbarn är spännande och Christina har lyckats få med så mycket som det finns all anledning att tänka vidare på. Egentligen finns det mycket mer att skriva om boken, men jag får inte grepp om det nu… Jag avrundar med att konstatera att jag gillade den, mycket, berättarspråk och grepp, själva berättelsen, spänningen och mystiken men även vardagsskildringarna som ligger som grunden.

20130317-130103.jpg

Från början hade Hanna två bröder, Samuel och Jens. Det skiljde bara ett år mellan dem, men medan Samuel var känslig och försiktig, var Jens hans raka motsats. Nu är de borta, båda två. Och allt är Jens fel. Och kanske Hannas också, hon visste ju vad som skulle hända, kanske kunde hon ha stoppat det. Är det därför Jens har kommit tillbaka, för att hämnas?

I Christin Ljungqvists nya roman för unga vuxna har Hanna, en av bikaraktärerna från debuten Kaninhjärta, huvudrollen. Med återblickar till barndomens tragedi varvat med den unga kvinnans frigörelse från familjens kvävande famn skapar Christin Ljungqvist ett suggestivt thrillerdrama.

 
1 kommentar

Publicerat av på 25 mars, 2013 i Uncategorized

 

Etiketter: , ,