RSS

Fågelbarn

25 Mar

I början av förra veckan lästa jag ut Fågelbarn av Christin Ljungqvist – ännu en bok som mer eller mindre sträcklästes (i mån av tid…;)) , jag hade tänkt skriva recensionen direkt men hela förra veckan hade jag huvudvärk, så jag prioriterade soffläge och vila. Fågelbarn utspelar sig efter Kaninhjärta (som jag inte har läst) men är helt fristående, men vad jag förstår förekommer Hanna i den som biperson. Men i Fågelhjärta är det Hanna som är i centrum. Jag kommer inte att själv skriva någon direkt sammanfattning av handlingen, utan ska istället försöka komma med lite tankar och åsikter kring Fågelbarn.

Tidsperspektivet i Fågelbarn växlar mellan nutid och uppväxttiden, och jag tycker växlingarna är logiska och lätta att hänga med i, och upplagda på ett sådant sätt att jag bit för bit för delarna till hela pusslet (även om jag sitter och anar och gissar tidigare:) ) och bygger upp spänningen. Det ges mycket utrymme att reflektera kring ondska – kan någon födas som ond/elak och hur mycket påverkar bemötandet barnet får.

Utfärdar lite spoilervarning och spånar vidare…

Jens beter sig som urtypen för det ”elaka/onda barnet” han river sönder, skadar och dödar smådjur, och skrämmer sina småsyskon. Mamman hanterar det inte alls tycker jag, och pappan, ja han tar till sin styrka och makt för att hantera det – dvs inte så bra… – Och hålla skenet uppe till varje pris! så pass att de ljuger om och för sina barn om sanningen om det hemska som hände Samuel. Ja, och om Hanna och det hon ser, hon ser nämligen ”spöken” och hennes händer blir ibland varma och drar hon mot föremål som har historier att berätta. Något (främst) mamman inte alls gillar, att Hanna hittar på historier så där…. Det blir till en stor börda för Hanna, men hon visar sådan styrka och lyckas frigöra sig utan att bryta.

Fågelbarn är spännande och Christina har lyckats få med så mycket som det finns all anledning att tänka vidare på. Egentligen finns det mycket mer att skriva om boken, men jag får inte grepp om det nu… Jag avrundar med att konstatera att jag gillade den, mycket, berättarspråk och grepp, själva berättelsen, spänningen och mystiken men även vardagsskildringarna som ligger som grunden.

20130317-130103.jpg

Från början hade Hanna två bröder, Samuel och Jens. Det skiljde bara ett år mellan dem, men medan Samuel var känslig och försiktig, var Jens hans raka motsats. Nu är de borta, båda två. Och allt är Jens fel. Och kanske Hannas också, hon visste ju vad som skulle hända, kanske kunde hon ha stoppat det. Är det därför Jens har kommit tillbaka, för att hämnas?

I Christin Ljungqvists nya roman för unga vuxna har Hanna, en av bikaraktärerna från debuten Kaninhjärta, huvudrollen. Med återblickar till barndomens tragedi varvat med den unga kvinnans frigörelse från familjens kvävande famn skapar Christin Ljungqvist ett suggestivt thrillerdrama.

Annonser
 
1 kommentar

Publicerat av på 25 mars, 2013 i Uncategorized

 

Etiketter: , ,

Ett svar till “Fågelbarn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: