Svara om du hör mig

En av fördelarna med e-böcker och läsplatta är att man slipper vänta på böcker när man är nyfiken på fortsättningen av en bok-  om den har kommit ut så klart.

En av nackdelarna med e-böcker och läsplatta är att man inte får gå och längta efter att få hem en efterlängtad fortsättning av bok eller bok som finns som e-bok.

För visst är lite av det roliga att läsa om och längta efter böcker som kommer. Lite samma sak som med tv-serier, helt ärligt är det inte alltid som man väntar tills avsnitten kommer på tv…

Inte för att det här är en sådan superhajpad bok, men ändå, från att jag lyssnade klart på ljud-bok och blev sugen på att läsa nästa bok av Ninni Schulman och hade den läsklar i läsplattan tog det inte lång tid. Svara om du hör mig är tredje boken om journalisten Magdalena Hansson och poliserna Petra och Christer. Det är älgjaktstider och Petra är med i ett jaktlag som har haft ett jaktpass i Uvanås, när de samlas efter ett par timmar saknar en av jägarna som hade med sig sin 14-åriga dotter. Efter ett tag hittar de den försvunna jägaren skjuten, och eftersom ingen vill kännas vid skottet som hördes, fattas det fort misstankar om att det inte är ett vådaskott. Dessutom är jägarens dotter försvunnen.

Det blir en spännande jakt på mördaren, och Magdalena intresserar sig för fallet, och kommer farligt nära sanningen.

Svara om du hör mig var snabbläst och spännande, som tidigare så gillar jag mixen av deckargåta och utvecklingen av huvudpersonernas relationer och liv.

 

Pojken som slutade gråta

En genomgång av bibliotekets ljudbokshylla med MP3 gav till resultat att jag kom hem med en helt ny bekantskap, Ninni Schulman har jag inte läst något av tidigare. Så Pojken som slutade gråta var min första bekantskap med Ninni Schulmans böcker och karaktärerna. Pojken som slutade gråta är andra boken om journalisten Magdalena och polisen Petra med flera. Som i så många andra deckarserier så är det spänning blandat med vardagsrealism, vilket ofta fungerar bra – följa huvudkaraktärernas privatliv blir en spänning i sig i läsandet.  Själva deckarstoryn var även den spännande 🙂 Hagfors har drabbats av flera anlagda bränder, eftersom sambandet mellan brändernas offer inte är helt självklar lever alla i skräck – rädsla för brand är en gammal och befogad rädsla. Att jag ”missade” första boken gör inte så mycket för sammanhanget då det är mycket referenser tillbaka till vad som hände då, däremot blir jag nyfiken vad som händer med karaktärerna efter att Pojken som slutade gråta tar slut, så jag har faktiskt laddat ned den fortsättande boken till min Letto läsplatta.

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avlider en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.

Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en ny, stor utmaning medan den lilla värmländska staden lever i skräck.

Magdalena Hansson dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang djupt personligt. Och mycket riskabelt.

 

Flaskpost från P

Före semestern började jag läsa Flaskpost från P av Jussi Adler Olsen. Perfekt läsning för att varva ner för semester och ledighet. Jag gillar verkligen Olsens berättarspråk och den stundvis sarkastiska beskrivningen av Carl Mørck, man kan lite känna igen sig i hans motsträvighet, bekvämlighet och lathet 😉 samtidigt som han när det verkligen gäller engagerar sig och tänker till och löser till synes olösbara fall med hjälp av sina lika excentriska och mystiska medhjälpare Assad och Rose. Det är en prefekt mix av härlig, sarkastisk humor, spänning, personer och allvar, ganska mycket allvar för det är barn som har farit illa och råkat väldigt illa ut, och det är barn som råkar illa ut i bokens ”nu” som jag med hjärtat i halsgropen undrar hur det ska gå för.  Jag tror att det här är den bästa hittills av de tre böckerna – det har hunnit komma ut fler i serien som jag längtar efter att läsa  – lite med bävan, för tänk om jag blir besviken? Men, samtidigt, jag bara måste veta hur det går med huvudpersonerna, särskilt nyfiken är jag på Assad, där finns det att spekulera och undra!

Om boken (från adlibris bokinformation):

Ingen hade sett den repade gamla flaskan som stod i fönsterkarmen på polisstationen i Wick i Skottland. Ingen hade lagt märke till brevet eller undrat varför någon skrivit ”Hjälp”. När Carl Mørck och hans assistent Assad på avdelning Q får tag på flaskposten tror de först att det handlar om några barns busstreck. Men när de forskar vidare i det hela inser de att flaskposten är det enda livstecken man fått från två pojkar som fördes bort på nittiotalet. Vilka är pojkarna, vad har hänt med dem och varför har ingen anmält dem saknade? Carl och Assad dras allt längre in i en iskall kidnappares nät och de inser snart att tiden håller på att rinna ut. Trots att många år har gått är kidnapparen fortfarande aktiv. Kriminalromanerna om Avdelning Q har snabbt blivit en stor framgång, såväl i hemlandet Danmark som internationellt. De handlar om kriminalinspektör Carl Mørck som motvilligt går med på att starta Avdelning Q, en cold case-avdelning inom Köpenhamnspolisen. Tillsammans med sin assistent Assad tar han sig an brott som av alla anses som hopplösa att klara upp.

”Med Flaskpost från P befäster Jussi Adler-Olsen sin position som en av Danmarks bästa kriminalförfattare.”

Andra som har läst – och gillat!

Booksonmymind: Sedan måste jag ge en eloge för att han använder sig av flaskpost. Bara titeln är enormt tilltalande och spännande. Läs!

Rödavita rummet: Det som är kanske allra mest imponerande med Flaskpost från P är att den är så rasande skickligt komponerad. – Agree!

Den finns att köpa bland annat hos Adlibris och Bokus 

Har ni inte läst den och gillar deckare? Ja då bara MÅSTE ni läsa den! 10/10!

 

Storjöodjuret

Idag var den första dagen då det riktigt kändes att ”nu är det vår!” Jag skulle jobba, men min brukare var borta idag, så därför fick jag ha tillgänglig tid. Dumt att bara sitta och ha tråkigt, så jag tog med mig boken jag just hade börjat på under helgen – Storsjöodjuret av Jonas Moström – och min iPad. Den senare var onödigt att jag tog med, jag tog aldrig upp den ur väskan. Däremot Storsjöodjuret… satte mig ute i solen och njöt av värmen, trots att det blåste så var det skönt ute, vad fort det vänder, bara före helgen var vindarna riktigt kalla och jag använde vinterjackan när jag var ute. Idag åkte först tjocktröjan av, sedan jackan, och slutligen satt jag och önskade att jag hade haft kjol på mig. Vad jag försöker komma fram till är att det var en härlig vårdag (som jag/vi fick lite försmak av igår då det blev fint på eftermiddagen, på tiden! vi brukar kunna ha utekalas ute när sonen fyller år), och det var helt underbart att sitta ute i solen och läsa. Passande att sitta och bli varm och svettig av solen då boken utspelar sig under sommaren och det är varmt svettigt i boken med. 🙂 Precis lagom till att det var dags att logga ut och åka hemåt så hade jag läst ut Storsjöodjuret.

Så, i stort sett på en dag läste jag ut Storsjöodjuret (hade bara börjat med inledningen före), och det var högt tempo, oväntade och väntade händelser men ett aningens frustrerande slut, jag vill ha tag på nästa del snarast så jag hoppas att Jonas Moström sitter och skriver flitigt nu.

Jag kommer ihåg mitt första möte med Johan Axberg och Erik Jensen, då lyssnade jag på första boken Dödens pendel för den följde med PC för alla. Sedan dess har det hänt mycket för Johan och Erik och de andra och det känns nästan som att jag känner dom nu när vi är framme vid den åttonde boken i serien. För mig är det verkligen en perfekt mix av deckare och relationer, det är spännande på två plan, jag blir frustrerad över farmor Rosines hemlighetsfullhet och irriterad på Erik och Sara (mest på Sara faktiskt).  Med Storsjöodjuret har Jonas Moström lyckats! och särskilt när Johans farmor Rosine är inblandad, och det på sätt Johan aldrig hade kunnat tänka sig. I övrigt är ämnet väldigt aktuellt med Jamtlands Drabanter och främlingsfientlighet. Det flyter bra och är lättläst och trevlig läsning, jag gillar den mycket, men så är jag lite fast för personerna i sig också 🙂 och att jag lite känner mig hemma i miljöerna, inte riktigt hemmatrakter för mig men mer hemma än tex Gotland eller Marstrand som jag aldrig har sett annat än på bilder. Östersund och Sundsvall har jag åkt igenom och även besökt kort så känner mig lite mer orienterad och hemma i miljöerna.

Storsjöodjuret var ett recensionsexemplar från Lind & Co – tack! 😀

Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus  med flera, eller besök ditt bibliotek 🙂

Jag brukar inte sätta betyg, ska hitta på en bra skala, har börjat sakna betyg själv, så kommer att ge ett betyg nu, och det landar på…

8/10

Om boken inklistrat från bokinformationen:

Sommaren efter att tre ungdomar påstår sig ha sett storsjöodjuret under Frösöbron ökar antalet observationer av odjuret lavinartat. Massmedias intresse är stort och Östersunds kommun bestämmer sig för att bygga ett odjurscenter i samarbete med sin tyska vänkommun och en affärsman vid namn Max Müller. Det leder till kraftiga motsättningar med en hemlig grupp som kallar sig Jamtlands Drabanter, som ser som sin främsta uppgift att motarbeta utförsäljningen av bygden och den invandring som riskerar ta jobb och mark från lokalbefolkningen.

I Sundsvall behandlar läkaren Erik Jensen en kvinna som ramlat i vattnet efter en kväll på kasinot. När han får ett anonymt sms som säger att kvinnans fall inte var en olycka kontaktar han sin vän, kriminalkommissarien Johan Axberg, och börjar även själv att snoka i fallet.

Johan, som just påbörjat sin pappaledighet, överlåter ärendet till sina kollegor och bestämmer sig för att fortsätta njuta av sommaren med sin son. Men när en kollega vid Östersundspolisen ringer och berättar att Johans farmor hittats brutalt nedslagen i sin lägenhet, tar han med sig sin son och reser dit. Polisens teori är att hans farmor blivit rånad av en öststatsliga, men Johan gör en rad upptäckter som pekar på att hon är inblandad i något han aldrig hade kunnat drömma om.

Storsjöodjuret är Jonas Moströms åttonde bok i den framgångsrika serien om läkaren Erik Jensen och kriminalkommissarien Johan Axberg och de övriga karaktärerna vi fått lära känna genom böckerna.

JONAS MOSTRÖM är författare och läkare. Han debuterade 2004 med thrillern Dödens pendel. Uppföljaren Svart cirkel kom år 2006 och blev hans genombrott med över 50 000 sålda exemplar. Sedan dess har Moström även nått framgångar med böckerna Rymd utan stjärnor, Mirakelmannen, Evig eld och Stryparen.

Andra som har läst:

Lottens bokblogg:  Omdöme: Lättläst deckare i Jämtlandsmiljö med främlingsfientlighet i fokus.
Betyg: 3+

 

Stallo

Slut på lång, spännande läsning – ja, jag har läst ut Stallo nu. Skriven av Stefan Spjut. Ja, för ett tag sedan då, har haft lite bloggtorka här. Halvvägs genom boken skrev jag en liten reflektion kring den, där jag bland annat konstaterade att den var:

riktigt otäck, krypande….

Sååå… höll den hela vägen ut då? JA!, det gjorde den. I och för sig skulle jag kunna kritisera på att den är ganska… händelselös eller snarare, det norrländska lugnet finns med i texten, men konstigt nog stör det mig inte, trots att boken är en riktig tegelsten och det är en lång färd till slutet… Som mamma blir det kanske extra nervbitande? eftersom problemet med Stallo – trollen – är att de påverkar människorna runtom sig även om de lever i det fördolda (för dom flesta) De flesta Stallo bor i ladugårdar hos några familjer i Norrland, och så länge de håller sig väl med Stallo så är det lungt, blir dom missnöjda kan dom välta bilar, döda sitt värdfolk, och arga Stallo vill ingen vara i närheten av dom. Grejen är, för att hålla Stallo nöjda så måste det finnas ett barn på tomten, så, när det inte finns något barn i familjen så folket sig iväg och kidnappar ett barn i 5-årsåldern. Trollen, Stallo är otäcka men vad dom och gårdsfolket gör mot de utsatta barnen är det som gör boken verkligen otäck och krypande… Många jämför boken med John Ajvide Lindkvist, jag får en del Stephen King vibbar av den…

(Källa: http://www.utsidan.se/albums/v… tar jakten efter Stallo

Några till som läst och tyckt till om Stallo:

SVD kultur, En stilla lappländsk lunk övergår plötsligt i en bisarr roadtrip genom Sverige. Snöslaskrealismen är mer imponerande än spänningen i Stefan Spjuts förhandshajpade ”Stallo”, tycker Sam Sundberg.

Bokfetish, Jag vill slå ett slag på nåjdtrumman för STALLO som är årets svenska julklappstips för thrillerälskare som inte backar för lite övernaturligt. Vilken annan högtid passar bättre än julen att ge bort en bok om vättar, troll, oknytt och annat smått och gott ur svensk folktro? STALLO är förtrollande bra!

 

Sträckläst Mercurium, då kan ni….

… gissa vad jag tyckte om den?

Fick hem Mercurium av Ann Rosman från Enligt O, en vinst :). Var länge sedan jag sträckläste en bok, men Mercurium tog slut fort, det var så spännande men framför allt gripande att jag så gärna ville veta hur det skulle gå. Mercurium handlar om två mordfall, ett i historisk tid, ett i nutid, som binds ihop. I vanliga fall brukar de historiska bitarna visserligen vara spännande och en viktig del av berättelsen, men inte det som efter boken känns som det fundamentala. Här däremot tyckte jag att den historiska berättelsen var otroligt gripande, spännande och engagerande, och hade jag läst efterordet före hade nog tårarna sprutat rejält!

Adelsdamen Metta Fock lever med sin slötänkte make  – hon får ta stort ansvar för att gården inte ska förfalla och hon har till hans släkts ilska och förtrytelse ordnat förmyndare över maken – och tre barn. De har ett hårt liv, inga fester och flådiga klänningar för Metta inte, hon får slita hårt. Men starka kvinnor väckte (väcker) avundsjuka och ilska, och därför råkar Metta illa ut, när hon senare blir anklagad för giftmord på två av barnen och hennes make. Hon blir som enda kvinna inlåst på Carlstens fästning, vägrad kontakt med omvärlden på alla sätt, får inte papper och penna för att skriva brev – bara det anmärkningsvärt och en underlig omständighet – någon ville inte att hon skulle få säga sitt – adelsmän och kvinnor hade vanligen ofta bättre än vanliga fångar på den tiden. Men Metta börjar i sin desperation brodera en nådeansökan på små bitar av tyg hon fått loss från sina kläder – vilket arbete! vilket desperation! Tänk även på att hon har suttit i ett mörkt, kallt rum i en stenfästning och broderat detta…

Metta gav slutligen upp  – jag vill inte ge för många ”spoilers” men det blev för många motgångar, så efter att ha hållt ut i många många år så ”erkänner” hon slutligen efter löfte att slippa sitta isolerad på Carlstens fästning. (Hon är satt där på bekännelse, tydligen kunde dom döma så, om det inte fanns bevis blev dom inlåsta tills dom behagade erkänna så dom kunde få ett straff…)

Huvudliggaren (år 1895):
”80782 Klagoskrift. H. 0,73. B. 0,478. Af Mätta Charlotta Fock, f. Ridderbielke, dagt. ‘Jönköpings Bastil den 10 Desämber 1805’. Sydd med korsstygn å stramalj, inom glas. Mätta Charlotta Fock, f. Ridderbielke, f. 1765, dömdes år 1810 att mista högra handen, halshuggas och å bål brännas, för det att hon förgiftat sin man, sergeanten Henrik Johan Fock, och två af sina barn. Se Anrep, G.: Svenska adelns Ättar-taflor I, sid. 843, tab. 26. Gm testamentariskt förordnande af friherrinnan S. Adlersparre, f. Leijonhufvud i Stockholm. 28/9 1895.”

Källa: http://www.digitaltmuseum.se/things/klagoskrift/S-NM/NM.0080782

Och ja, mitt betyg blir FEM! för Mercurium (ett gammalt ord för….)

 

 

Sista dagen att tävla!

Så klicka in här på min tävling där ni kan vinna boken Mörkt motiv. jag lottar ut tre paket med deckaren mörkt motiv med tillhörande te-muggar. Boken var överraskande bra, har ni missat min recension av den så hittar ni den här!

 

Kom ihåg att kolla in min tävling :)

Kom ihåg att kolla in min tävling där ni kan vinna boken Mörkt motiv.

Jag tyckte så bra om kommisarie Gamache deckaren att jag gärna ville dela med mig, så nu har ni chansen att vinna bok och mugg! – och jag lovar, det går precis lika bra med choklad i muggen om ni är som jag och inte dricker te  Har ni missat min recension av den så hittar ni den här!

 

JA! Three Pines besök till hösten och får träffa Gamache igen!

Då jag tidigare under månaden fick hem ett recensionex av Mörkt motiv av Louise Penny, hade jag nog inte väntat mig att jag skulle få en ny favoritserie. Men! Det fick jag, jag blev tokförtjust  i Mörkt motiv, och Penny beskriver byn Three Pines och dess invånare så det känns som att man har varit där och träffat alla personerna när man sen har läst ut boken. När jag på Goodreads såg att det har kommit ut fler delar på engelska, blev jag bra sugen att skaffa hem nästa del rätt så snart. Men, nu såg jag hos Annika att det kommer en till del på svenska till hösten. Närmare bestämt i oktober då Nådastöd kommer.

 

Min första bloggtävling! Fira min födelsedag med mig :) Vinn mörkt motiv och muggar.

Jag fyller år som slutar med nolla den 9e juni, jag har varit lite hispig och krisig inför den födelsedagen, men känner ändå att: nä! nu får det vara nog, jag vill fira den lite ändå. Så, nu har jag ordnat lite vinster från  Wahlström och Widstrand   att lotta ut till er. 🙂 Hela tre paket med:

Jag tyckte så bra om kommisarie Gamache deckaren att jag gärna ville dela med mig, så nu har ni chansen att vinna bok och mugg! – och jag lovar, det går precis lika bra med choklad i muggen om ni är som jag och inte dricker te 😉 Har ni missat min recension av den så hittar ni den här!

För att vara med och tävla vill jag att ni:

Kommenterar det här inlägget, och om ni vill: twittrar, facebookar eller bloggar om tävlingen, ni får en lott per aktivitet, så max antal lotter är därmed 4 (kommentar + blogg + twitter + facebook).

Kommentera med länkar ifall du har valt att twittra, facebooka eller blogga.

(tävlingen avslutas 21 den nionde, så försöker jag hinna lotta under söndagen)

Edit:

om det inte går att kommentera, så maila mig så klistrar jag in din kommentar i kommentarsfältet 🙂