RSS

Paddan i skolan en prins?

05 Aug

Fick upp detta intressanta och tänkvärda inlägg i mitt fb-flöde och jag tycker de är värda att delas vidare:

Kan paddan bli en prins?
Del 1

av Mårten Sandén
Jag vill börja den här bakåtsträvande, teknikfientliga litanian med att påpeka att jag förmodligen var en av de första svenskar som ägde en iPad. Medan surfplattorna bara fanns att köpa i USA tubbade jag en semestrande son att köa på en het New York-trottoar för en 16 GB-platta med WiFi. Jag är barnsligt förtjust i nya prylar och har använt datorer i olika former många timmar varje dag i snart trettio år. Men jag blir lite bekymrad över det här resonemanget:
Q: Hur ska skolan få barn att läsa bättre och mer?
A: Ge dem en surfplatta!

Svaret är vanligt i Sverige, men trenden tycks vara internationell. Bara Apple sålde åtta miljoner iPads till skolvärlden förra året, och Turkiet ska till exempel just nu köpa in tio miljoner surfplattor till sina grundskolor. När Stefan Löfvén besökte en skola i Nynäshamn häromveckan visade klass 1A stolta upp sina ”paddor”. Googlar man på surfplatta + skola så får man över en miljon träffar, de allra flesta positiva till den nya tekniken. Det finns åtskilliga skäl att ifrågasätta den optimismen.

För det första kan man konstatera att barn kan göra mycket annat på en surfplatta än att läsa. Surfa, till exempel. Eller spela Angry Birds (världens mest sålda app, alla kategorier). För det andra är det tveksamt om e-böcker på platta innebär någon besparing jämfört med pappersböcker. Likt all hårdvara är surfplattor dyra och har kort livslängd. Men den absolut viktigaste invändningen kom Marshall McLuhan med för snart femtio år sedan: Mediet är budskapet. En text på Internet är inte samma sak som texten i en bok. Läsning är inte teknikneutralt.

I sin bok The Shallows – What The Internet is Doing to Our Brains undersöker vetenskapsjournalisten Nicholas Carr hur verktygen vi använder förändrar vårt sätt att tänka. Det är en innehållsrik och vittfamnande bok, men jag ska begränsa mig till vad Carr säger om läsning: Det vi idag menar med att läsa är en historiskt ganska ny och egentligen rätt onaturlig sysselsättning. Vi stänger helt enkelt av de områden i hjärnan som styr problemlösande och beslutsfattande, och istället aktiveras bland annat områden för språk, minne och bildbehandling. Hela vår uppmärksamhet är fokuserad på texten, och om boken är tillräckligt fängslande märker vi inte ens hunger eller fara.

För en grottmänniska hade detta naturligtvis varit katastrofalt, men i vår relativt trygga värld är det en fördel. Genom att stänga ute händelser i omgivningen ger vi vårt ytterst begränsade arbetsminne tid att överföra sitt innehåll till det rymligare långtidsminnet. Mening för mening förvandlas boken vi läser från information till kunskap. Vi infogar dess innehåll i vår världsbild och självbild och kan använda det i framtiden.

Men när vi läser en text på internet, eller en e-bok med hyperlänkar, sker inte detta. Varje avbrott i vår koncentration rensar arbetsminnet utan att någon överföring till långtidsminnet sker. Det räcker med att vi dubbelklickar på ett ord för att kolla betydelsen, och ännu värre är det om vi multitaskar, dvs. mailar, chattar eller googlar medan vi läser: Vi förstår betydligt mindre av texten, och vi minns den betydligt sämre.

Bara det ovanstående vore ju starka argument för att begränsa användandet av surfplattor i skolan, men det finns (minst) ett till: Alla föräldrar som dagligen behöver tjata på de egna telningarna att lägga ifrån sig sin bok och istället sitta en stund med iPaden, upp med en hand!
Nej, jag tänkte väl det.

Skolan bör absolut ge barn en teoretisk bakgrund till den digitala världen, men den behöver inte uppmana dem att söka på nätet, att spela spel eller kommunicera via sociala medier. Och den behöver framförallt inte lära dem att multitaska. Dagens och morgondagens generationer lär sig multitasking lika lätt som min generation lärde sig titta på teve.

Rimligtvis borde skolan alltså lägga krutet på saker som barn inte lär sig lika lätt, som att läsa och förstå långa texter. Detta är en kognitiv färdighet som ligger till grund för all forskning, all meningsfull debatt och många andra omistliga saker i våra liv. Man tillägnar sig den genom att läsa böcker, ofta, länge och ostört.

Men, protesterar prylnörden inom mig, ska det inte få finnas några surfplattor alls i skolan då? Jodå, och nästa vecka ska jag berätta varför.

Jag hittade nu ursprungskällan till krönikan, den finns hos barnboksakademin.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 5 augusti, 2013 i Uncategorized

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: